Askan ger ökad tillväxt i skogen och bättre kolbindning

Årligen uppstår det 600 000 ton aska som ett resultat av att vi bränner biobränslen i Finland. Den här askan utnyttjas bara delvis. Aska kunde ge bäst totalnytta som gödsel i torvmarksskogar, men numera hamnar en betydande andel av askan i jordbyggnad eller till och med på avstjälpningsplatsen.

Gödsling med aska ökar på bördig torvmark gagnvirkets tillväxt med i medeltal tre kubikmeter per hektar och år under flera årtionden. Askan korrigerar också tillväxtstörningar som beror på markens näringsobalans och som kan försämra trädens tillväxt och kvalitet och försvaga skogens hälsa. Ungefär 10 000 hektar om året gödslas nu med aska, men det skulle finnas sex gånger så många optimala objekt att gödsla.

- Det är slöseri att föra askan till avstjälpningsplatserna när den kunde återanvändas i skogen. Både miljön och skogsägarna skulle ha nytta av återanvändningen. Dessutom skulle det ha positiva effekter på klimatet och nationalekonomin, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

Med aska kan man förbättra också vattendragens kvalitet. Ett tätt bestånd ökar avdunstningen, vilket betyder att vi kan minska iståndsättningsdikningen på torvmarker där grundvattennivån är för hög. Genom att gödsla med aska kan vi också främja den naturliga förnyelsen av torvmarksskogarna, eftersom de små plantorna klarar sig bättre efter att vi tillsatt näring. Speciellt på de områden som inte längre används för torvproduktion lyckas beskogningen bra enbart genom att aska tillsätts.

Träaska innehåller näring som träden behöver

I aska från trä finns det i ett nästan optimalt förhållande alla näringsämnen som träd behöver med undantag för kväve. Kväve finns det ändå tillräckligt av på torvmark som lämpar sig för virkesproduktion. Askan höjer kvävets pH-värde så att näringsämnena i marken enklare kan användas av beståndet. Näringshalten i askan kan justeras genom att man blandar olika sorters aska samt genom att tillsätta näringsämnen.

Askbaserade gödsel används också för att åtgärda näringsobalans i skog på momark. För att skog på momark ska växa bättre måste ändå kväve tillsättas i askan. Askan innehåller en del tungmetaller men forskning visar att de inte samlas på ett skadligt sätt i bär och svamp.

- Bara genom att gödsla de bäst växande torvmarksskogarna kunde vi binda en mängd koldioxid årligen som motsvarar 150 000 nya personbilars utsläpp, säger Remes.

Staten erbjuder Kemera-stöd

Skogsägare kan få statligt stöd för askgödsling av torvmarksskog. Kemera-stödet motsvarar 30 procent av de totala kostnaderna för gödslingen. Då ingår kostnader för planering, arbete och material.

Gödslingsprojektet som finansieras måste vara minst två hektar stort, men området kan bestå av flera skogsfigurer. En figur måste vara minst en halv hektar stor. Det får inte finnas ogjort skogsarbete på området som ska gödslas och dräneringen måste fungera på torvmark. Stöd beviljas inte för förnyelsemogen skog.

- Under vintern är det bra att planera askgödslingsprojekt. Skogsproffs bereder i mån av möjlighet flera projekt i samma område och på det sättet kan kostnaderna för arbete och material hållas nere. Det lönar sig att utnyttja Kemera-stödet också i de här skogsarbetena, säger Yrjö Niskanen, expert på projektförvaltning vid Finlands skogscentral.

Det finns mer information om Kemera-stödd vitaliseringsgödsling på Skogscentralens webbsida.
 
Mer information:

Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
tfn 044 548 8380
markku.remes(at)skogscentralen.fi
 
Yrjö Niskanen
expert på projektförvaltning
Finlands skogscentral
tfn 0400 653 863
yrjo.niskanen(at)skogscentralen.fi