Beståndsskador alltjämt vanliga vid uttag av energived | Skogscentralen

Beståndsskador alltjämt vanliga vid uttag av energived

Vid granskningar som utförts av Finlands skogscentral har det framkommit att kvaliteten på uttaget av energived var oförändrad år 2014. Liksom föregående år fanns det något att anmärka i över hälften av objekten. Kvaliteten på uttaget försämrades av rikliga beståndsskador, onödigt kraftig gallring och för breda körstråk.

I fjol granskade Skogscentralen drivningsresultatet vid uttag av energived på 313 objekt som utgjorde en sammanlagd areal på 1 005 hektar. Jord- och skogsbruksministeriet ålägger varje år Skogscentralen att utföra granskningar. Vid granskningarna mäts omfattningen av det skadade beståndet och det återstående beståndet som ska fortsätta att växa, spårbildningar, bredden på stråken och avstånden mellan stråken.

Eftersom Skogscentralens kriterier för utvärderingen av drivningsresultatet har anpassats till den kvalitetsnivå som förutsätts vid skogscertifiering var det något lättare att få helhetsvitsordet bra. Enligt certifieringskriterierna tillåts nu ett skadat bestånd på 5 procent, medan andelen tidigare var 4 procent.

Beståndsskador det vanligaste problemet, mängden spårbildningar oförändrad

Ett bra helhetsvitsord uppnåddes i mindre än hälften av de granskade energivedsobjekten. Jämfört med föregående år ökade andelen bra vitsord, men detta berodde i hög grad på den högre tillåtna andelen skadat bestånd uttryckt i procent.

De vanligaste orsakerna till att helhetsvitsordet för uttaget av energived blev godkänt med anmärkning eller underkänt var rikliga skador på trädbeståndet (42 procent), onödigt kraftig gallring (21 procent) eller för breda körstråk (12 procent).

Stamskadorna ökade från föregående års 3,5 procent till 4,5 procent. I endast 28 procent av de granskade projekten hade uttaget av energived lyckats utmärkt med inga skadade träd över huvudtaget.

År 2013 vände den kraftiga uppgången i mängden spårbildningar, som hade utgjort ett orosmoment i början av 2010-talet. År 2014 var nivån oförändrad, cirka 3 procent.
− Det förefaller som om de gör avverkningarna har fäst större uppmärksamhet vid drivningstidpunkten och inte en försökt avverka stämplingsposter på tjälfria, dåligt bärande marker. Den instundande menföresperioden är den mest kritiska tiden med tanke på terrängskador, säger Aki Hostikka, servicechef för finansierings- och granskningstjänster på Skogscentralen.

Förröjning och effektiviserad egenkontroll av avverkningsintensiteten är till hjälp

I de tätaste energivedsobjekten är förröjning ett viktigt sätt att förbättra drivningsförhållandena och därmed produktiviteten och kvaliteten på uttaget. Förutsättningarna för ett ökat värde på trädbeståndet förbättras när man undviker drivningsskador.

Onödigt kraftiga avverkningar i förhållande till råden i god skogsvård är ett annat betydande problem. Om skogen gallras för gles kommer den inte att ge bästa möjliga avkastning under omloppstiden. Det värsta scenariot är att skogsägaren går helt miste om inkomsterna från nästa gallring. Dessutom ökar risken för snöskador i en mycket kraftigt gallrad skog. Kraftiga gallringar kan förklaras med att stammarna har en så liten diameter och man därför eftersträvat lönsamhet för avverkningsobjektet genom ett stort uttag per hektar.

Aktörerna borde fästa större uppmärksamhet vid uppföljningen av avverkningsintensiteten till exempel genom egenkontroll. Skogsägaren bör avtala skriftligt om avverkningsintensiteten med virkesköparen när virkesaffären ingås.

Terrängskador kan förebyggas framför allt genom att välja rätt drivningstidpunkt och drivningsmateriel. De senaste vintrarna har varit milda och därför har det varit svårare att schemalägga avverkningarna. Drivningsmaterielen borde utvecklas så att fler objekt kan avverkas på tjälfri mark utan att förorsaka orimliga terräng- och beståndsskador.

Rapport över kvaliteten på uttaget av energived 2014: http://www.metsakeskus.fi/korjuujaljen-laatu

Mer information:

Finlands skogscentral
Aki Hostikka, servicechef för finansiering och granskning
tfn 029 432 5405, aki.hostikka(at)skogscentralen.fi

.