Skogsrådens ordförande och vice ordförande: Att sköta skogen är klimatsmart

Ställningstagande av ordförande och vice ordförande för de regionala skogsråden, 13.9.2019

I Finland brände man skog för att få odlings- och betesmark ända fram till slutet av 1800-talet. Men i och med att sågindustrin utvecklades blev skogen värdefull och äganderätten styrde vilka som drog nytta av den. Svedjebruket minskade och man lärde sig att vårda och uppskatta skogen. I dag växer det mer virke än någonsin i Finlands skogar.

En växande skog binder koldioxid så effektivt att en gallringsskog av en fotbollsplans storlek binder koldioxid som motsvarar en finländares årliga kolavtryck. Finlands skogsareal är lika stor som nästan 30 miljoner fotbollsplaner och skogen binder så mycket koldioxid att det motsvarar alla finländares koldioxidutsläpp många gånger om. Men endast skötta skogar är effektiva kolsänkor som möjliggör långlivade kolförråd.

Klimatsmart skogsbruk maximerar kolbindningen under skogens hela omloppstid

Klimatsmart skogsbruk börjar med att all ledig och användbar mark utnyttjas genom att man anlägger skog på den. För varje träd som fälls på skogsmark planteras fyra nya plantor.

I plantbeståndsvården väljer man ut och lämnar kvar plantor som har förutsättningar att utvecklas till grova träd som binder en maximal mängd kol i takt med att de växer.

Också i vården av ungskog lämnas de bästa träden kvar att växa. Träden som tas bort används i energiproduktionen för att ersätta fossila bränslen som olja och stenkol.

Av de träd som fälls vid gallringsavverkningar görs moderna förpackningsmaterial, textilfiber och till och med läkemedel. En del av träden används som byggnadsvirke och fungerar därmed som kolförråd i upp till hundra år framåt.

Vid förnyelseavverkningen används virket och kolet som det innehåller på ett klimatsmart sätt. Största delen av virket blir byggnadsmaterial och de grövsta stockarna kan bli till exempel timmerhus. Av de klenare stamdelarna framställs till exempel papper, kartong och massa. Kvistar och ibland också stubbar används till energi, som då ersätter olja och stenkol.

Klimatsmart vård av torvmarksskog innebär att man strävar efter att det ska växa så mycket virke som möjligt per hektar. Samtidigt strävar man efter att bibehålla vattennivån konstant för att torven inte ska torka för mycket eller bli för våt och därmed släppa ut metan – en växthusgas som är sex gånger värre än koldioxid.

Ställningstagande

Vi ordförande och vice ordförande i de regionala skogsråden vill med det här ställningstagandet påminna om skogens roll när det gäller att lösa klimatkrisen. Den finländska skogsvården är redan rätt så klimatsmart, men allt kan göras ännu bättre.

Vi vill få fart på skogens tillväxt och värna om potentialen att binda kol från atmosfären. Återbördandet av näringsämnen till skogen, förädlingen av virket, vattenvård och omsorg om den biologiska mångfalden är förutsättningar för att skogen ska kunna användas klimatsmart. I Kanada och Mellaneuropa har skogen lidit av svåra insekts- och stormskador. Bara välskötta skogar tål de påfrestningar som klimatförändringen för med sig, och binder och lagrar kol på ett effektivt sätt.

I ett hållbart, klimatsmart skogsbruk tar man förutom lönsamheten och stävjandet av klimatförändringen också omsorg om skogarnas anpassning till klimatförändringen, naturens biologiska mångfald, vattendragen och arbetstillfällena. Alla dimensioner av hållbarheten är viktiga – att satsa på bara ett enda mål är inte motiverat.

Vi anser att det färska regeringsprogrammet är lyckat bland annat i frågor som berör klimatet och den biologiska mångfalden. Parallellt med dem föreslår vi satsningar på skogsvård och skogshygien. Virkestillgångarna på torvmark måste kunna utnyttjas också i fortsättningen. Vi ansvarar för att de regionala skogsprogrammen blir klara inom september 2020. Vi lovar att ta med skogsvård och värnande om skogens hälsa som en central del i skogsprogrammen.

Samuli Kokkoniemi
ordförande
Lapplands skogsråd

Asko Piirainen
ordförande
Kajanalands skogsråd

Pasi Heino
vice ordförande
Sydvästra Finlands skogsråd

Antti Teivaala
ordförande
Birkalands skogsråd

Kyösti Marttila
ordförande
Södra och Mellersta Österbottens skogsråd

Eero Kivistö
ordförande
Sydöstra Finlands skogsråd

Sari Lantta
ordförande
Södra Savolax skogsråd

Harri Välimäki
ordförande
Norra Karelens skogsråd

Pauli Rintala
ordförande
Mellersta Finlands skogsråd

Jukka Hujala
ordförande
Norra Savolax skogsråd

Anders Lillandt
ordförande
Österbottens skogsråd

Ahti Hurmalainen
ordförande
Nylands skogsråd

Eine Rosenberg-Riihimäki
ordförande
Tavastlands skogsråd

*) Ställningstagandet är specificerat 16.9.2019 med information om hur vattennivån inverkar på frisläppandet av metan från torvmarksskogar.