Oikeudet ja velvollisuudet

Beskattning

Huvudmeny

Kartor stöder planeringen av skogsbrandsbekämpning

uutiskuva-metsapalokartat2.jpg
Skogsbrandskartorna ger information om antändningsrisken i terrängen och om risken för toppbrand. Foto: Arbonaut Oy
Kartorna för bekämpning av skogsbränder visar var bränder med största sannolikhet uppstår och hur de riskerar att spridas i terrängen. På brandstationen i Lieksa testade man hur kartorna kan utnyttjas i planeringen av släckningsarbetet.

En skogsbrand kan spridas snabbt om terrängen är torr och det finns stora lättantändliga trädbestånd. På brandstationen i Lieksa har man i ungefär ett års tid testat kartor som ger information om terrängens känslighet för att antändas och om risken för toppbrand.

- När larmet om en terrängbrand går känner vi vanligtvis till vindriktningen och platsen där branden fått sin början. Med hjälp av kartorna kan vi förutspå i vilken riktning branden troligtvis kommer att spridas, berättar brandchef Mika Viertola vid Norra Karelens räddningsverk.

Arbonaut Oy har tagit fram kartorna för bekämpning av skogsbränder för Lieksaområdet i samarbete med Skogscentralen inom ramen för ett projekt om affärsmodeller för skoglig information.

- Med grundkartor som bas har kartorna för bekämpning av skogsbränder tagits fram genom att kombinera öppen skoglig information från Skogscentralen med laserskanningsdata och figurdata från Forststyrelsen och skogsbolagen. Det är viktigt för oss att skogsdata som samlats in med hjälp av offentliga medel utnyttjas så mycket som möjligt. Detta är ett bra tillfälle att producera tjänster för ett annat förvaltningsområde, i det här fallet räddningsväsendet, berättar näringschef Leena Leskinen vid Finlands skogscentral.

Framförhållning är till hjälp i släckningsarbetet

På kartorna för bekämpning av skogsbränder har sådana områden märkts ut där en eld som börjat brinna okontrollerat kan utvecklas till en skogsbrand under torra perioder. I skogarna finns vanligen risvegetation eller underväxt som trivs på torrt underlag och som lätt fattar eld.

Täta skogsklädda områden på kartorna visar var det finns rikligt med lättantändligt material i trädtopparna och därmed risk för toppbränder. Vid en toppbrand stiger elden upp från markytan via buskskiktet och torra nedre grenar till trädtopparna.

- I släckningsarbetet strävar vi efter att hindra skogsbränderna från att utvecklas till farliga toppbränder. Med hjälp av kartorna kan räddningsledningen i sin planering förutse från vilket håll det lönar sig att närma sig branden och om det är nödvändigt att tillkalla flera enheter, berättar Viertola.

Kartorna för bekämpning av skogsbränder visar skogsbilvägar som släckningsfordonen kan färdas längs. Likaså har avlägsna skogsområden där det inte finns nära belägna skogsvägar märkts ut. På kartorna finns också vattendrag och åar, där det går att fylla på mer släckvatten i brandbilarna.

Enligt Viertola är kartorna till nytta för brandkårer som inte har så bra lokalkännedom. Ledaren för släckningsarbetet får genom en snabb blick på kartan en uppfattning om hur branden kommer att sprida sig och om brandens eventuella styrka. Detta möjliggör rätt dimensionering av räddningsmaterialet.

- Till exempel nås inte alla terrängbränder med brandbil. I sådana fall kan terrängfordon, exempelvis fyrhjulingar, användas i släckningsarbetet. På så sätt kan kostnaderna för brandbekämpningen minskas.

Brandbekämpningen fungerar bra i Finland

I Finland uppstår omkring 2 000 skogsbränder varje år och storleken på brandområdena är i genomsnitt ungefär 0,5 hektar. Enligt Viertola går det i allmänhet snabbt att få bränderna under kontroll.
Att skogsägarskapet är splittrat och de sammanhängande skogsfigurerna är små hindrar spridningen av bränderna.

- I Finland finns också ett förhållandevis tätt nätverk av skogsbilvägar, längs vilka släckningsfordonen ofta kommer i närheten av brandplatsen. Skogsvägarna avgränsar också brandområdena väl.

Dessutom fungerar systemet med spaningsflyg som söker efter skogsbränder effektivt i Finland, säger Viertola.

Enligt brandchefen kunde kartorna för bekämpning av skogsbränder fungera bra också riksomfattande som stöd för det släckningsarbete som räddningsverken gör, men kartuppgifterna måste uppdateras så att de är aktuella. Därutöver borde det gå att koppla de digitala kartuppgifterna till räddningsverkens egna operativa system.

- Kartorna kunde också finnas tillgängliga som gränssnitt i någon tjänst inom den offentliga förvaltningen, såsom Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi, föreslår Viertola.

Som resultat av klimatförändringen kommer de torra perioderna och riskerna för skogsbrand att öka. Därför behövs fortsättningsvis nya tjänster som stöd för brandbekämpningen.

I mars inleddes ett projekt på Skogscentralen för att ta fram ett verktyg för prognostisering av hur skogsbränder sprids. Mer information om projektet, som kallas Mellevä, finns på adressen https://www.metsakeskus.fi/melleva. I projektet utreds vilken typ av tjänst producerad med uppgifter från Skogscentralens och Meteorologiska institutets informationskällor som bäst skulle stöda räddningsverken i bekämpningen av terrängbränder.

Brandchef Mika Viertola berättar om skogsbrandskartorna på ett skogsbrandsseminarium i Vanda den 27.3. Seminariet ordnas av Finlands brandbefälsförbund, Inrikesministeriets räddningsavdelning, Jord- och skogsbruksministeriet, Skogscentralen och Meteorologiska institutet. 

Klimatförändringen medför längre torra perioder och högre risk för skogsbränder. Foto: Mika Viertola